Genom hjärtat
Ni hade känt det.
Ni hade känt det genom barndomen. Genom nuet.
Kärleken fanns där. Varje steg ni tog.
Hon såg allt genom ögat.
Den kärleken ni gav.
Den kärleken ni fick.
Den kärleken ni hade.
Kärleken fanns där.
Ni såg kärleken med hjärtat.
Hon såg kärleken med ögat.
Hon hade sett kärleken med ögat.
Ni fick henne att se den med hjärtat.
Jag lever i mina blå jeans
Varmt men ändå kallt
Någon dag när det är varmt men ändå kallt.
i ett hav
Jag ser dig
Han hade pratat hela kvällen.
Sagt hur fin hon var. Hur roligt han haft med henne.
Hon hade mentalt varit i hans lägenhet sen "hej".
Där stod dom. Nakna.
Hon framför honom.
Han framför henne.
Han fortsatte säga hur fin hon var.
Hon förstod inte. Fattade han inte att han redan hade henne.
Var han ironisk.
Såg han att hon låg ner.
Att varje ord var som ett slag i ansiktet för hon visste att hon var allt annat än det han sa.
Men hon såg. Han var naiv. En pojke. Ensam.
Hon var ett svart hål och han hade handlöst fallit ner.
Hon tyckte synd om honom.
Han älskade och hon kände inget.
Hon sa hej då.
Han viskade, jag ser dig.
Hon gick.
Han tänkte "jag ser dig så tydligt".
In your eyes
Ska vi stå här tillsammans
Jag trodde jag var ensam. Att jag stod här själv.
Hon. Min hjälte var där över mig men såg aldrig ner på mig.
Jag trodde hon svävade. Svävade på molnen.
Men hon kramlade sig fast vid dom för att slippa trilla ner. Här nere gjorde allt så ont.
Jag trodde det regnade men det var hennes tårar som föll på mitt ansikte. Jag drog ner henne. Höll henne i min famn.
Jag sa "jag är här."
Hennes muskler slappnade av. Hon föll i min famn. Hon pratade om allt. Jag var inte ensam. Jag stod inte här själv.
Jag sa "ska vi stå här tillsammans"
Firade in våren
