Ska vi stå här tillsammans
Jag trodde jag var ensam. Att jag stod här själv.
Hon. Min hjälte var där över mig men såg aldrig ner på mig.
Jag trodde hon svävade. Svävade på molnen.
Men hon kramlade sig fast vid dom för att slippa trilla ner. Här nere gjorde allt så ont.
Jag trodde det regnade men det var hennes tårar som föll på mitt ansikte. Jag drog ner henne. Höll henne i min famn.
Jag sa "jag är här."
Hennes muskler slappnade av. Hon föll i min famn. Hon pratade om allt. Jag var inte ensam. Jag stod inte här själv.
Jag sa "ska vi stå här tillsammans"
Kommentarer
Trackback
